En bild av ett altruistiskt samhälle

                                                                                                                                 

Hur ett altruistiskt samhälle konkret kommer att utformas varierar förstås beroende på vilket land och vilken kultur det gäller, men här nedan följer en bild eller förslag på hur Sverige skulle kunna se ut.

En avgörande skillnad i ett altruistiskt samhälle är att en större del än nu av landets resurser kommer att gå till den offentliga verksamheten och en mindre del till privat konsumtion. Om vi antar att den offentliga sektorn får 50 procent av samhällets resurser istället för 30 procent som nu i Sverige, innebär det att 700 miljarder mer per år kan satsas på skola, sjukvård, omsorg, miljö, forskning, glesbygd, kollektivtrafik, bostäder, kommunala projekt och evenemang. Det innebär förstås samtidigt att de flesta av oss kommer att få mindre i lönekuvertet, så de som har shopping som fritidsintresse bör nog tänka om.

I ett altruistiskt samhälle kan städer och samhällen göras till grönskande oaser, träd kan planteras längs alla gator och blomplanteringar med fontäner och konstverk kunna förgylla torg och parker. Nya hus, och även gamla, kan förses med vackra fasader istället för de stereotypa glas-, stål- och betonghus som nu förfular många stadskvarter. Lekparkerna kan vara många och göras spännande med hoppborgar, klätterställningar, karuseller och andra roliga saker för barnen. Sommartid kan gratis rock- och popkonserter med kända artister, klassiska konserter, teaterföreställningar och musikaler arrangeras i parker och på torg, vintertid får evenemangen flytta inomhus. Fräscha toaletter bör finnas överallt i stadskärnor och samhällen, och dricksfontäner som förut fanns lite här och där återinföras. Gratis motionsgårdar med utegym och motionsslingor liksom gratis simhallar, gympa och gym ska finnas i varje stadsdel.

Något som saknas i dagens samhälle är vardagliga träffplatser där det finns möjlighet att träffa nya människor utan att alkohol är inblandat. Ett allaktivitetshus/kulturhus borde kunna fylla en sådan funktion. Där kan finnas bordtennisbord, biljardbord, darttavlor, schackbräden, lokaler med symaskin, drejskiva och keramikugn, snickeriverkstad med svarv och diverse verktyg, bibliotek, läshörna och musikrum. Där ska anordnas föreläsningar, debatter, filmvisning, musik- och teateruppträdanden, och till helgen dans för alla! Alla aktiviteter ska vara gratis och med tillgång till kafé och restaurang med självkostnadspriser.

Kollektivtrafiken kommer att byggas ut och vara billig eller helt gratis, privatbilismen i stadskärnor och inne i bostadsområden förbjuds eller reduceras kraftigt och lastbilstransporter minskas med samtransportering. Även tåg- och bussresor inom län och på riksnivå skulle kunna vara gratis eller mycket billiga, och ett system med billiga elhyrbilar liksom bilpooler byggs ut. Med detta skulle de flesta klara sig mycket bra utan egen bil. Alla nya bilar som säljs ska drivas med el eller biogas, medan bensin- och dieselbilar successivt fasas ut. Genom detta skulle även stadsbor inom en snar framtid kunna andas frisk luft.

Skolor kommer att få kraftigt utökade resurser med fler lärare och specialistpersonal. Det sägs att barnen är vår viktigaste resurs, så det finns all anledning att satsa på dem. För att återställa lärarstatusen bör lärare tillhöra de mest välbetalda yrkena. Uppdaterade skolböcker, välsorterade bibliotek, trevliga uppehållsrum, riklig datorutrustning ska finnas i alla skolor, och gratis musik-, teater- och kolloverksamhet erbjudas alla skolelever. Många tjänstemän åker på konferensresa varje år, så varför skulle inte alla skolelever kunna få åka på skolläger en gång per läsår? Ungdomsgårdar med kvalitativ verksamhet ska sju dagar i veckan finnas tillgängliga i alla stadsdelar.

Vill man ha en ny bil kan man idag besöka valfri bilsalong, välja ut den modell man önskar och har råd till, och köra därifrån en kort stund senare. Behöver man en ny höftled eller knäoperation kan man däremot få vänta i månader. På många områden inom sjukvården behövs utökade resurser. Sängplatser har drastiskt skurits ned senaste tjugo åren, och på många akutavdelningar ligger patienter ständigt i korridorer och på behandlingsrum. Forskning inom sjukvård och rehabilitering, liksom framtagande av nya läkemedel, kommer att få mångdubblade anslag. Tandläkarbesök ska ingå i sjukförsäkringen och vara så gott som gratis, liksom optikerbesök eller ögonoperation istället för glasögon för de som så önskar.

Äldre är i vårt samhälle en utsatt grupp och kan komma att behöva extra stöd. En självklarhet är att det ska finnas mysiga äldreboenden och servicehus för alla som vill bo på det sättet. Där ska finnas tillräckligt med anställda så att de äldre får komma ut på promenader och utflykter, aktiveras på olika sätt om det behövs och få hemlagad mat.

Kemikalier i vardagen ger upphov till en stor del av de sjukdomar vi idag drabbas av. Kemikalier får nu användas fritt inom mat- och varuproduktion tills dess de har bevisats hälsovådliga. Vi tjänstgör alltså alla som levande testpersoner. Kemikalier som bromerade flamskyddsmedel, ftalater, bisfenol A, kemikalier i textilier, mm kommer i ett altruistiskt samhälle inte att få användas innan de har bevisats ofarliga. Så gott som all mat kommer att vara ekologiskt producerad, bara vid exceptionella undantagsfall får bekämpningsmedel eller konstgödsel användas inom jordbruket. Tusentals människor som nu på grund av kemikalier i vår vardag drabbas av allergier, diabetes, cancer, skador på immunsystem och nervsystem, hormonstörningar och andra sjukdomar slipper att lida.

Sex timmars arbetsdag kommer att införas. För de som vill leva sparsamt ska finnas möjlighet till fyra eller fem timmars arbetsdag. Det finns ingen vettig anledning att vi ska vara på jobbet hela dagarna och på kvällar vara för trötta för att orka göra så mycket mer än att titta på TV. Vi har tillräckligt hög levnadsstandard som det är och om vi gör oss av med reklam, övrig marknadsföring, finansspekulation och annan överflödig företagsbyråkrati kan vi minska arbetstiden kraftigt utan att mer än marginellt minska levnadsstandarden.

Med fullständig demokrati på arbetsplatsen blir arbetet något mer än enbart ett sätt att få pengar till brödfödan. Tillsammans med andra får man planera och utveckla produktionen, komma med idéer om effektiviseringar och förbättringar. Alla får ta ansvar och känna att de betyder något.

Om man själv eller tillsammans med andra har en bra och genomtänkt idé kan man kontakta kommunen och till exempel starta subventionerad reparationsfirma av datorer och TV-apparater, starta alternativ skola, ett kafé vid någon strand, klädaffär med fairtradeimport från Sierra Leone eller en ny turistanläggning i glesbygd. Och få ekonomisk hjälp med detta och inte behöva sätta sina ägodelar i pant.

I ett altruistiskt samhälle vet alla att de har en grundlagsfäst rätt till arbete. Ingen behöver av rädsla för att bli arbetslös stanna på en arbetsplats där de inte trivs. Alla kan vidareutbilda sig om de känner att de hamnat fel.

Löneskillnader mellan könen kommer att försvinna. Lönerna i kvinnoyrken inom offentliga sektorn kommer att uppvärderas. Dessutom, när chefer utses och lönestrukturen på arbetsplatserna bestäms av samtliga anställda, finns ingen anledning att kvinnor kommer att misskrediteras.

Bostad kommer att vara en social rättighet och inte som nu en vara på en marknad som domineras av fyra stora byggaktiebolag. Kommunen har skyldighet att se till att tillräckligt med bostäder byggs åt kommunens invånare, och alla över tjugo år är garanterade egen bostad.

Utan reklam och kommersiella budskap, som har avskaffats och ersatts med saklig information, kommer troligen inte kvinnor och tonårstjejer att på samma sätt som nu nagelfara sitt utseende, drabbas av anorexia och ständigt tvingas jämföra sig med modemannekänger.

Ensamheten i vårt samhälle är ett stort problem. De som väljer att bo i så kallade kvarterskollektiv (beskrivs i boken Ett altruistiskt samhälle) kan om de vill ständigt ha människor omkring sig, kanske tillsammans med andra i kvarteret planera för ett nytt växthus, bilda en musikgrupp, starta en sångkör, arrangera en nyårsfest, en julgransplundring för barnen, ses i kollektivets gym eller bara hänga med några andra i kaféet eller i TV-rummet.

Glesbygden kommer inte längre att utarmas. Alla som vill bo kvar i sin hembygd ska få möjlighet att göra så. Istället för att arbetstillfällen skapas i storstäderna och människor tvingas flytta dit, kommer arbetsplatserna att flyttas dit människorna bor. När företagen inte längre producerar för vinst och i konkurrens med andra kan man lika gärna förlägga en fabrik i Emmaboda eller Säffle som i Stockholm.

Med den ökade jämlikheten i samhället kommer de 200.000 ekonomiskt utsatta barn som idag finns i Sverige få möjlighet att spela ett instrument helt gratis i skolan, ha råd att gå i ridskola om de vill, ha råd att följa med på skolresor, kunna åka på semester med sin eller sina föräldrar och inte behöva skämmas för att inte ha några märkeskläder.

Eftersom alla har rätt till arbete kan en stor del av de 400.000 människor som nu är förtidspensionerade kunna komma ut i arbetslivet, få självförtroende och känna sig som fullvärdiga medborgare. Många av de förtidspensionerade är fullt arbetsföra och skulle mycket väl kunna utföra ett jobb om de bara fick chansen. Andra skulle behöva lite stöd och rehabilitering i början. De som är allvarligt sjuka ska givetvis inte tvingas ut i arbetslivet mot sin vilja utan få det understöd de behöver.

Missbrukare ska få hjälp till ett nytt liv, deprimerade och psykiskt sjuka ska få professionell hjälp och medmänskligt stöd, kriminella kommer efter avtjänat straff få hjälp med bostad, arbete och personligt stöd, och inte släppas utanför fängelseportarna med ett ”Lycka till!” Varje kriminell som återetableras i samhället innebär en besparing på miljontals kronor.

Med garanterat arbete åt alla, med upprustning och avskaffande av alla utanförskapsområden, med riktade insatser och stöd åt barn som har det svårt och stöd åt struliga tonåringar, med ungdomsgårdar med engagerande ledare, med kraftigt förstärkt kriminalvård, psykiatrisk vård och missbrukarvård kommer kriminaliteten och våldet i samhället säkerligen att drastiskt minska. Förhoppningsvis behöver ingen längre känna rädsla för att gå ensam genom staden mitt i natten eller fundera över att skaffa gallergrind och inbrottslarm.

Vår övertygelse är att ett samhälle som bygger på samarbete istället för konkurrens, på full demokrati på arbetsplatsen, på tryggheten av att alltid vara garanterad utbildning, bostad och arbete, på generösa resurser till skola, omsorg och utsatta områden kommer att skapa en atmosfär av tillit, välvilja, ansvarstagande och framtidstro.

Människor formas av den omgivning de växer upp i och vår förvissning är att ett altruistiskt samhälle kommer att skapa öppna, trygga, välmående människor med ett genuint intresse för andra och en vilja att tillsammans med andra skapa den bästa av världar.